En trygg arbetsmarknad - idag och imorgon

Kommentar: Detta var en arbetsmarknadspolitisk programdel inför Stockholms läns distriktsårskongress 2018.

När vår rörelse bildades mot bakgrund av den industriella revolutionen och den råa kapitalism som växte fram så levde arbetare från dag till dag. Med mössan i hand gick de från arbetsgivare till arbetsgivare i hopp om att hitta någon som ville betala för det arbete de kunde erbjuda. Ett sekel senare, efter ihärdigt kämpande för ett tryggare arbetsliv, ser vi globalt hur dessa framsteg trycks tillbaka av arbetsgivarna. För hundra år sedan var det ett dagligt sökande efter arbete, idag är det en ständig oro över huruvida arbetsgivaren ska SMS:a ett erbjudande om några timmar eller om det blir en arbetsfri dag. Tekniken är annorlunda, men otryggheten är snarlik. Stora framsteg inom artificiell intelligens gör också att hela branscher kan komma att slås ut på en allt mer snabbfotad arbetsmarknad. En modern socialdemokrati måste ha svar på de utmaningar som dessa utvecklingar ställer på arbetsmarknaden och framförallt ungdomars ställning i samhället.

Fast anställning ska vara norm - inte lyx

Genom att utnyttja en osäker arbetsmarknad så försöker arbetsgivare ställa löntagare mot varandra i en ständig tävling om vem som först svarar på erbjudandet, och vem som kan ställa upp på sämst arbetsvillkor. Som resultat av flera års urholkande av arbetsrätten så har nu arbetsgivarna en rad vapen i sin arsenal för att försämra tryggheten på arbetsmarknaden.

Allmän visstid infördes som ett sätt att sänka trösklarna på arbetsmarknaden. Den borgerliga regeringen som lade fram förslaget argumenterade för att det i sin tur skulle leda till att fler fick chansen att arbeta och att de flesta sedan skulle gå vidare till fasta anställningar. Istället skapades ett helt segment av arbetsmarknaden med människor med kraftigt försämrad anställningstrygghet som saknade förmågan att planera sitt liv och sin ekonomi.

Efter att Sverige fälldes för att de alltför lättmissbrukade reglerna bröt mot EU:s visstidsdirektiv så skärptes de så att den som varit visstidsanställd i sammanlagt två år under en femårsperiod idag övergår till att ha en tillsvidareanställning. Än idag missbrukas dock denna anställningsform. Och när arbetsgivare är helt befriade från att garantera löntagare någon långsiktig arbetstrygghet så skapas en oerhörd maktasymmetri mellan arbetsgivare och löntagare.

En liknande assymetri skapas i och med det utbredda utnyttjandet av bemanningsföretag. Själva bemanningsbranschens existensberättigande är att gripa in när en arbetsgivare har ett tillfälligt behov av arbetskraft och fungera som ett alternativ till en tidsbegränsad anställning. I vissa branscher, som till exempel det högkvalificerade segmentet inom IT-branschen, fungerar det bra. Där heter det att man är konsult, och där garanteras den anställde en lön även då arbetsgivaren inte hittat något uppdrag åt den anställde. Så är också tanken att det ska fungera på hela arbetsmarknaden. Men i och med åtskilliga undantag har kryphål skapats. Till exempel behöver inte bemanningsföretag betala en fast lön om den anställde uppger att det har en annan huvudsysselsättning. Otryggheten har bitit sig fast även här, och måste tryckas tillbaka.

Förpassa gig-ekonomin till historiens skräphög

De tekniska framstegen har de senaste åren lett till att det designats appar och algoritmer som skapar ännu större möjligheter för arbetsgivare att maximera pressen på arbetarna. Fenomenets namn - gig-ekonomin - andas modernitet och låter nytt och spännande. I praktiken är det bara nästa steg i tillbakarullandet av hundra års strävan efter bättre arbetsvillkor och en rättvis del av tillväxten.

Det här är inte bara ett hot mot svenska modellen och det svenska löntagarkollektivet, det är ekonomiskt dumt. Sveriges styrka har aldrig varit några exceptionellt låga lönekostnader. Tvärtom så är Sverige ett land med höga lönekostnader, men där produktiviteten mer än kompenserar för detta. När arbetsgivare nu försöker ta genvägar och öka sin vinst genom sämre villkor för löntagare istället för investeringar för produktivitetsutveckling så riskeras Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. Därför måste socialdemokratin stoppa den här utvecklingen.

En trygg omställning när robotarna kommer

En annan utveckling vi ser, och som definitivt inte ska tryckas tillbaka, är digitaliseringen och framstegen inom artificiell intelligens. Den självkörande bilen, som för några år sedan hade betraktats som ren science fiction, är idag snart tillgänglig för vanliga konsumenter. Det skapar stora möjligheter för hur vi kan organisera våra samhällen, men skapar också utmaningar för arbetsmarknaden.

Den senaste industriella revolutionen lade grunden för de explosionsartade ökningarna i levnandsstandard och produktivitet som präglat 1900-talet. När vi nu står inför en andra industriell revolution drivet av digitalisering så är det värt att påminna sig om de enorma utmaningar som uppstod då och som kan uppstå även denna gång. Vad ska till exempel ske med alla de lastbilschaufförer som idag kör framtidens självkörande lastbilstransporter? Och vad sker med personalen i den snart chaufförlösa kollektivtrafiken?

Redan idag har många vant sig vid ett arbetsliv där vi byter arbetsgivare flera gånger under karriären. I framtiden kommer vi också behöva vänja oss vid att byta bransch i högre utsträckning. Detta kräver också att samhället skapar förutsättningar för att detta ska vara möjligt. A-kassan är en fantastisk mekanism som underlättar perioden mellan arbeten, men för den som behöver skola om sig saknas ett realistiskt alternativ. Nivåerna som erbjuds av CSN är alldeles för låga och leder till att många avskräcks av den för många kraftiga minskning i levnadsstandard som följer med studentlivet. Eftersom framförallt lågkvalificerade arbeten är de första som kommer att slås ut är det prioriterat att kraftigt höja nivåerna för studiemedlen så att de som idag saknar högskolekompetens kan få det. Samtidigt är också flera akademikeryrken i riskzonen, och därför bör gränsen för det maximala antalet veckor med studiemedel slopas för den som utbildar sig mot ett bristyrke.

Alla som skolas om bör dock inte göra det genom högskolesystemet, utan fler kan med fördel sadla om genom yrkeshögskolan. På många delar av arbetsmarknaden råder det idag examensinflation, och där det tidigare räckte med en gymnasieexamen från ekonomilinjen krävs idag en akademisk ekonomexamen. Akademisk kompetens är oerhört nyttig både på arbetsmarknaden och för samhället, men är inte alltid motiverad eller nödvändig för den som snabbt behöver utbilda sig för att byta bransch. Vi ser därför positivt på en fortsatt utbyggnad av högskoleväsendet, men vill också se en kraftig utbyggnad av yrkeshögskolesystemet.

Åtta förslag för ett tryggare arbetsliv

Det redan etablerade fenomenet med SMS-anställningar måste motas bort, och dess vidareutveckling mot gig-ekonomin måste till varje pris stoppas. Arbetet är där vi spenderar större delen av vår vakna tid, och ett tryggare arbetsliv är därför en essentiell del i skapandet av ett tryggare Sverige. Detta kräver inte bara lösningar för hur arbetsrätten ska skärpas, utan också vad vi som samhälle gör för de vars arbeten görs redundanta. För att åter skapa ordning och reda på svensk arbetsmarknad föreslår vi alltså åtta åtgärder:

• Avskaffa anställningsformen allmän visstid
• Avskaffa undantagen från regeln om garanterad lön för anställda på bemanningsföretag
• Ta fram en ny dispositiv lag i arbetsrätten för att begränsa andelen löntagare som får vara inhyrda på en arbetsplats
• Lagstifta så att F-skatteanställda vars uppdrag varat i mer än två år ska automatiskt räknas som tillsvidareanställda
• Skattefördelarna vid bytet av en tillsvidaretjänst mot ett likvärdigt uppdrag som F-skattearbetare avskaffas
• Utöka bidrags- och lånedelarna så att CSN fördubblas
• Slopa gränsen för antalet veckor med studiemedlen för den som utbildar sig mot ett bristyrke
• Avsätt resurser för en kraftig utbyggnad av yrkeshögskolan

Skrivet den 22 :a Februari 2018 .