#metoo - ett år senare

I skrivande stund är det exakt ett år sen Alyssa Milano skickade ut vad som för många framstod som en ganska simpel uppmaning på Twitter. Efter att flera kvinnor framträtt med anklagelser om våldtäkt och sexuella trakasserier mot regissören Harvey Weinstein uppmanade Milano andra att dela med sig av sina berättelser. Det blev starten för ett globalt samtal om feminism, sexuella övergrepp och en kultur som inte klarar av att garantera kvinnors rätt till kroppslig integritet.

Inte minst i Sverige. I Sverige startades #visjungerut, #imaktenskorridorer, #medvilkenrätt och många andra hashtaggar. Kvinnor i bransch efter bransch trädde fram och vittnade om maktmissbruk, trakasserier och sexuella övergrepp. Så även i den bransch som kanske står oss teknologer närmast, techbranschen. Under hashtaggen #teknisktfel vittnade kvinnor i techbranschen om både ofräscha uttryck för en trasig kultur till de direkta övergrepp som kulturen resulterar i.

Det är en kultur som också finns på vårt eget lärosäte, vilket vi skrev om i OL tidigare i år. En artikel i SvD visade att det inte fanns ett enda disciplinärende kopplat till sexuella trakasserier på KTH under de senaste 8 åren, trots att det fanns polisanmälda våldtäktsfall kopplade till KTH:s sektionsliv. Vi misstänkte att det snarare handlade om effekterna av en repressiv tystnadskultur, så vi bad om er läsares berättelser. Våra farhågor besannades, och de berättelser som strömmade in kan ni hitta på vår hemsida. De blev en väldigt viktig del av det samtal kring kulturen på KTH som satte fingret på ett ofrånkomligt faktum - att KTH precis som resten av samhället har stora problem att ta tag i.

Nu, ett år senare, är frågorna fortfarande på dagordningen. Då talades det i vissa kretsar om patriarkatets stundande kollaps, och om en feministisk revolution. Där är vi inte riktigt ännu. Vissa av de anklagade männen har friats, men många har också fått de straff de förtjänar. Och oavsett hur mycket man tror att samtyckeslagen förändrar, så är det en seger som i absolut sämsta fall åtminstone bidrar till att fokus i våldtäktsmål hamnar på rätt fråga: fanns det något samtycke eller ej?

Samtidigt är det viktigt att också se motrörelsen, som kanske blev som tydligast under processen att godkänna Bret Kavanaugh till USA:s högsta domstol. När världens mäktigaste man kan sitta i vita huset och ogenerat avfärda flera kvinnors oberoende anklagelser om sexuella övergrepp och ta den anklagade i försvar, då är det tydligt att vi fortfarande har en lång resa kvar. De enorma protester som engagerade kvinnor och män drog igång för att anklagelserna skulle tas på allvar var viktiga, men resultatet är fortfarande att en våldtäktsanklagad man utsetts på livstidsmandat. Anklagelserna kommer antagligen aldrig bli ordentligt utredda, och de utsatta kommer då inte heller få upprättelse.

Vissa menar att den backlash vi ser ska tolkas som patriarkatets sista dödsryckningar. Kanske är det så. Men framtiden är inte nu, och historien skrivs inte av passiva åskådare. Me-too lyfte upp otroligt viktiga frågor, men det är upp till oss att se till att de inte faller ner från dagordningen. Jobbet är inte färdigt - det har bara börjat.

Ursprungligen publicerat i Osqledaren den 14 :e November 2018 .